Med rätt grafisk formgivning gör

man Informationen till Kommunikation!

 

--------------------------------------------------------------

 

Jag ska berätta en historia! Min historia!

Så ladda med en STOR kopp kaffe så kör vi...

 

Jag föddes in i en kreativ familj hösten 1970.

Min far jobbade som militärt anställd skräddare och konstruerade och

sydde allt från fallskärmar till jaktpiloternas avancerade overaller.

På fritiden renoverade han 1800-talsgården som vi bodde på och varvade

det med att byta motor på bilen eller gräsklipparen.

Jag fanns alltid med honom med mina egna snickra- eller mekarverktyg

och "hjälpte” till. Han satt även ofta bakom symaskinen hemma i köket och

sydde brudklänningar eller båtkapell till nära och kära.

 

Min mor målade och ritade mycket.

Från stora avancerade oljemålningar, porslin till plaketter (ni vet dom där på

en liten träskiva som man fick på fotbollscupen eller skidtävlingen)

Hon kunde även hantera symaskinen nästan lika proffsigt som min far.

Så ibland stod det två maskiner och dundrade på köksbordet.

Naturligtvis tog jag efter min mors och fars kunskaper och intressen och innan

jag hade fyllt 10 år så kunde jag både sy kläder, måla tavlor och renovera

motorn på moppen. (Ja ja… vi bodde på landet och då åkte man moppe vid 7)

 

Min mor jobbade när jag var liten på en av Linköpings reklambyråer på den

tiden (Eckerud Reklam). Jag var ganska ofta med i barnvagnen.

Förr så handmålade man väldigt mycket. Datorerna hade inte kommit in

i branschen då. (Vi pratar mitten av 70-talet och den första Macen tillverkades

inte förrän i januari 1984). Så på sätt och vis började mitt intresse för reklam

redan där. Måla, klippa och klistra...

 

Jag fortsatte med att måla och teckna och mitt intresse för färg och form var stort.

När jag fyllde 13 fick jag min första dator (en Spectravideo 328 med färgskärm).

Vid 15 så hade jag ritat eget reklammaterial för både Coca Cola & Levi´s.

Tyvärr kom det materialet inte längre än till mitt skissblock men drömmen om

att få skapa reklam för dom stora amerikanska jättarna fanns där!

 

Efter att av misstag (?) börjat på 4-årig tekniskt gymnasium så hoppade jag av

efter 1 termin och 3 veckor. Började istället jobba som reprotekniker, kommunikatör

på IKEA och en del  andra ströjobb tills jag lyckades ta mig in på den 2-åriga speciallinjen på gymnasiet med inriktning på reklamlära & foto vid 18-års ålder.

Och från att vara den där lagom skoltrötta killen som mer än gärna tog lite

extra ”ledigt” från grundskolan, till att älska skolan och väldigt ofta bli utkörd

av Sequritas för dom ville stänga och låsa skolan på kvällarna var en stor

kontrast  i för mig.

Jag hade verkligen hittat rätt! Reklam & Foto var min stora grej.

 

Direkt efter utbildningen (sommaren 1990) var jag en av få från skolan som

fick ett jobb inom reklambranschen.

Efter ett par år så blev jag arbetslös p.g.a nedskärningar på företaget och det

tog inte många dagar innan jag hade skapat mitt första egna företag i en källarlokal

i stadsdelen Valla, Linköping. Gick halvbra. Jag var rätt grön och hade inte riktigt

koll på allt som Skatteverket ville att jag skulle göra och vad det innebar med att

vara egen företagare.

Efter en kortare tid som ”soloartist” så blev jag tillfrågad om jag kunde ta ett

kortare vikariat kvällstid på Correns nya tryckeri för att ta emot dom redaktionella

sidorna som skickades digitalt från redaktionen i centrala Linköping.

Året var 1993 och jag var 23 år.

Ny teknik och många tekniska barnsjukdomar gjorde att jag blev kvar på

tryckeriet och Correns satsningar inom den civila sektorn gjorde att jag gick

vidare inom företaget.

Dom sista åren var jag ansvarig för den civila prepressavdelningen.

Jag jobbade jämnt och för det mesta dygnet runt mot och med  reklambyråer runt

om i hela Europa för att få in material för att få kundernas tidningar tryckta till

belåtenhet och inom dom tidsramar som våra kunder hade satt upp.

Även om det var många år av social frånvaro så var det väldigt lärorikt och givande.

Jag brann för att hålla deadlines och att få kunderna mer än nöjda.

Kul jobb  med ett högt tempo och där jag verkligen lärde mig den hårda vägen

hur man inte ska göra i produktionsledet.

 

En av alla mina kunder jag jobbade med var en nöjestidning från Uppsala.

Tidningen 018. Dom kom med jämna mellanrum med hårddiskar och annat

löst material i påsar där jag efter deras riktlinjer satte ihop tidningen till belåtenhet

(Allt var inte digitalt på den tiden). Där föddes idén till en egen lokal nöjestidning för Linköping. Tidningen Nolltretton.

Tyvärr hade jag inte dom kontakter som behövdes för att sälja in den lokalt utan lade den på is tills en kund dök upp en dag med en liten medlemstidning för ett lokalt gym. Materialet för medlemstidningen var en mindre katastrof och efter två dygns pusslande med kunden så fick vi ihop en tryckbar produkt.

Under dom två dygnen så presenterade jag min idé om en lokal nöjestidning och kunden som hade gott om kontakter och var en duktig ”säljare” tände på idén

och allt satte fart.

I början av 1998 så kom första numret ut i Linköping.

Tidningen blev en succé och efter premiären började jag jobba heltid med nöjestidningen. Tidningen Nolltretton nummer 2 kom några månader senare.

 

Med endast två personer i den grafiska produktionen (samt en säljare/kaffekokare)

som sätter ihop en sådan typ av omfattande tidning med reportage, annonser och

en massa bilder så krävs det en väldans massa kunnande om allt.

Många gånger som man undrade när munnen hade svullnat av sömnbrist och drickande av kolsyrade drycker samt kaffe om man verkligen hade gett sig in

på rätt bana. Det var ju inte pengarna som lockade då jag tjänade en bråkdel

av vad jag fick som prepressanvarig.

Men vi hade roligt! Och det ger en massa positiv energi...

Kostnaderna att dra igång en tidning med allt omkring var enorma.

Men responsen bland läsare och annonsörer var nog det som drev oss framåt,

nummer efter nummer. När man skapar en sån produkt och med dom små

resurserna så är man allt-i-allo. Fotograf, bildbearbetare, grafiker, art director, annonsproducent, data- och nätverkstekniker, hemsideproducent, annonssäljare, reporter, prepresstekniker, kaffekokare, layoutare, städare, tidningsbud…

Ja listan kan göras hur lång som helst!

 

2005 hade tidningen verkligen fått sitt fotfäste och även expanderat till grannstaden Norrköping med en systertidning (Tidningen Nollelva). Jag ville gå vidare och fick ett erbjudande från ett eventföretag som jobbade runt om i landet med första och främst den svenska schlagereliten. En intressant jobb där jag ansvarade för foto och marknadsföring i första hand.

2006 blev jag tillfrågad om jag ville vara med att dra igång ett livsstilsmagasin parallellt med mitt andra jobb som marknadsförare/fotograf. Ungefär samma upplägg på arbetsuppgifter som tidigare tidning. Allt-i-allo alltså...

Jag hakade på och blev kvar där fram till slutet av 2009.

 

Januari 2010 gav jag mig in som heltidsanställd marknadsförare / grafiker i en

Sveriges största restaurangkedjor, Harrys (Jag hade fuskat lite innan och

hjälpt Harrys lokalt med marknadsföringen sedan 1998).

Inte lika mycket fotografering inom restaurang men väldigt många andra

roliga projekt varje dag och ett mycket givande jobb på alla sätt.

Bara för att hålla fotograferandet igång så startade jag ett enskilt bolag 2012

för att kunna jobba vidare med ett av mina stora intressen på fritiden - foto.

 

Sommaren 2015 tog jag beslutet att, 45 år gammal, ställa mig helt på egna

ben som egen företagare inom reklam och foto.

Sambo, vänner och andra har pushat mig dom sista åren så det var väl dags.

 

2016 Nytt kontor & fotostudio fixades i början av juni efter lång välbehövlig semester. Kontoret låg vägg i vägg med Linköpings Posten på Roxviksgatan 14, Linköping. Massor av utrustning köptes in och uppdragen ramlade in i strid ström utan någon egentlig marknadsföring. Ryktet spred sig lagom snabbt...

 

2017 Teståret 2016 slutade med en omsättning långt över förväntan och nu är det dags att lägga i nästa växel och satsa på allvar! Jag har fått ett litet grepp om konkurrensen och rutiner m.m. och har redan vuxit ur lokalerna och flyttat in mer centralt.

En bra kundkrets har byggts upp i hela landet. Jag vet vad jag är duktig på och vet även vad man ska satsa på för att möta framtiden. Mycket som händer i båda mina branscher. Både den grafiska och fotografiska....

Samtidigt måste man vara smart och trots hur mycket uppdrag som helst lära sig att tacka nej och vara lite ledig. Resa lite mer för att ladda batterierna.

En underbart rolig och givande tid väntar... NU KÖR VI!

 

Duktiga ni är som orkade läsa allt ;)

Tack för din tid :)

Patrik Ekenblom